KANSKE

Nu är plugg-lanet äntligen över. Inte för att det blev så mycket pluggat egentligen. Mest massa gråt och gnäll för min hjärna har checkat ut och dragit till ett roligare ställe antar jag. Istället ska jag tänka tillbaka till mysigare dagar. Här är vi i Budapest för några veckor sen. Bäst var det.

Igår var det någon som hade fest i korridoren. Imorse när jag vaknade så höll jag nästan på att kliva i spya. Yum. Ska ta mitt pick och pack och åka hem till herr T för att i helgen ska vi ha plugg-lan.(Vi brukar kalla det så när vi egentligen har en fet uppgift som vi måste jobba med hela helgen. Sen dricker vi fejk-Red Bull och äter pizza.) Jag håller tummarna för att det ska vara uppstädat när jag kommer tillbaka på måndag, men i denna korridoren kan man inte vara säker. Nu till en mycket roligare sak. Bilder på när vi var ninjas i Lund för några veckor sen. Skulle springa för livet om jag träffade denna grupp av livsfarliga ninjor på stan.

Jag är så trött på mitt satans plugg att jag bara vill lägga mig ner, slå med knytnävarna i golvet, gråta och skrika "jag vill inte". Jag har en ovanlig(det är säkert vanligare än jag tror) åkomma. Jag lider av sjukhetsledsamhet. Varje gång som jag blir sjuk så blir jag så ledsen och nedstämd. Vill inte prata med någon, bara ligga i sängen och tycka synd om mig själv. Det hjälper inte ens att titta på söta bilder på djur, vilket typ hjälper alltid annars oavsett vad det är man har för problem.