If nobody speaks of remarkable things part 14

För några år sedan skrev jag en text om att sitta på moln, rida på enhörningar, äta fluff, marsmallows och maränger. Allt som är vitt har på något sätt alltid varit del av min drömvärld. Kanske just för att jag alltid går klädd i svart. För att det är svart jag passar bäst i, svart som bäst beskriver mig, svart som jag trivs bäst i.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0